linaamandakarlsson

Så va jag där igen med tankarna, jag besöker staden som var mitt hem i sex månader.
Jag hälsar på människorna som delade mitt liv där, människorna som delade min glädje och min sorg.
För ett år sen trodde jag aldrig att jag skulle flytta till Stockholm, det var min dröm men jag trodde inte den skulle bli av. Men så tog jag mig i kragen och gjorde verklighet av det jag så länge önskat.

Jag började leva min dröm där i vår huvudstad. Jag fick allt jag så länge önskat. Skrattet var alltid där i min strupe, glädjen värmde mig alltid inneifrån och ut. Livet lekte och jag lekte med det. Sommaren var den bästa någonsin och jag hade de bästa människorna man kan tänka sig brevid mig, de följde mig genom vardagen. festen, skrattaen, dansen, glädjen. De skapade eviga minnen med mig.

De första fem månaderna va några av de bästa i mitt liv, den sista månaden började allt rasa, de sista två veckorna va kaos, sista helgen var ett helvete.
Jag tog flyget hem med ett krossat hjärta och tårarna rinnandes längst kinderna.

Men jag har läkt nu, min familj och mina vänner hjälpte mig att läka mig själv. Jag är hel igen, jag är starkare och jag är klarare med vad jag vill ha. Jag har börjat leva mitt liv på riktigt och jag älskar varje sekund av det. Ändå kan jag inte låta bli att sakna Stockholm och livet där. Och jag kan inte riktigt släppa tanken att kanske, kanske en dag flyttar jag dit igen.


Jag och Sofia i stockholm i våras, med leende på läpparna <3